Förbannade hår

Fyfan vad jag hatar hår! Efter att min vän Caisa visade fancybilder på henne i nykirrat hår blev jag peppad att göra likadant. En avfärgning, två blekningar och en totalrabiatrödtoning så grät jag en skvätt och ringde min frisör och sa HJÄLP MIG. När jag kom dit så vågade jag inte erkänna att det var jag som utsatt mig själv för detta hårdåd (gult deluxe) så jag skyllde på någon annan. Alltid bäst.

Nu är jag tillbaka på samma jävla färg som jag hade från början och två decimeter kortare som även det gjorde att jag grät en skvätt. Tönt-jag. När jag tonade håret var det tänkt som en akut hej kom och hjälp mig att bli brunett igen-toning, men notsomuch tyckte toningen och gjorde mig clownröd. Lillebror kom då precis hem och hade några kompisar med mig varav Alla dessa trettonåriga grabbar säger "Fyfaan vad cool du är i håret!". Tvekar seriöst på om det är coolt att vara cool bland trettonåringar. (Detta är samma grabbar som när jag skaffade tandställning propsade på att jag VISST skulle ha gröna, blåa och gula ringar runt tandställningen för det var Coolt. Och alla nickade viktigt efter detta sagts.) Nu är jag brunett igen och det stör mig för jag var nöjd med mitt bruna svall från början. Och en hårförlängning hade inte heller suttit fel just nu. Men 5000 kronor sitter jävligt fel.