Jag har helfobi för folk som inte kan uttrycka sig skriftligt så som de hade uttryckt sig verbalt, som liksom inte får fram känslor eller vad de menar ö.h.t. så fort det handlar om skrift. Då blir jag nojig. För oftast handlar det om att mina dyslektiska vänner inte får fram glädjen i sina meddelanden, vilket alltid resulterar i att jag blir spattig över att de kanske är arga på mig.
Exempel: jag skrev till en vän och frågade om hon hade haft det roligt i helgen och hon svarade Jaja jag hade jättekul. Det tolkar jag som Menåååååh ja jag hade roligt jag sa ju det, ok! i och med "jaja":et som stod framför. Men grejen är denna att hon bara skriftligt inte kan få fram att hon egentligen menar Ja fy fan vad kul jag hade, helt fantastiskt kul!
Fobi har jag också för Cecilia på min facebook (nu ser jag framför mig hur du Röd kollar upp henne på en gång) som envisas med att tro att vi är vänner fastän faktum är att vi senast sågs och pratade för cirka sju år sedan. Hon skickar ofta urbota cp meddelanden där hon kan skriva saker som "Har du flyttat tillbaka! Varför har du inte sagt någonting? Jag är i staden nu men ska åka om en dag.. pusspuss gumman!". Error! Jag har inte sagt något för att du och jag inte är vänner för fan!
2025
11 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar