And thats how its done

Jag har fastställt att det härmed finns förklarliga anledningar till varför lonely boy just är lonely boy. Han var här i fredags och jag har aldrig känt mig så villig att fly landet som då. Jag förstår verkligen inte vad jag tänkte med/på på vår första date som varade så jävla länge, uppenbarligen måste jag sysslat med big time dagdrömmerier. Han bara var här i min lägenhet och besudlade den med sin oavslappnadhet och jag tänkte flera gånger på om det vore ohyfsat att kasta ut honom från lägenheten trots att det inte längre gick några tåg hem.

Vi satt i min soffa ett tag och pratade, eller vänta jag menar han pratade för det är det vi gjort när vi träffats. Låtit honom prata. Om de mest konstiga och onödiga sakerna, och han har tydligen jättestora behov av att berätta samma historia flera gånger och hävda sig själv och vara sådär lite äckligt självgod. Medan han satt där och tyckte om sig själv så satt jag och tittade på hur kort han faktiskt var, att han hade lite mage, att han nog klippt sig så kort för att han snart skulle få en Costanzaflint och undrade över vad fan han hade en jävla skidtröja med hål för tummarna på sig HEMMA HOS NÅGON PÅ EN SÅ KALLAD ANDRA DATE.

Jag riktigt kände hur hela jag började hata honom. Först för att han var här och hade världens längsta monolog och sen för att jag var tvungen att lyssna på skiten och sen för att jag var tvungen att ge idioten tak över huvudet. Så när jag gav upp och sa Nu tänker jag sova och vi gick och la oss var jag riktigt jävla grinig över hela situationen. Som han tydligen tolkade som att jag raggade. Ni vet, fine line.

Lägg av sov för fan! SOV!! väste jag åt honom när han gjorde ett skedförsök. Höhöhöh hähähä skrattade han ur sig och kontrade med att putta och skuffa på mig. Fy fan alltså. Svin. Detta pågick i cirka tre timmar till klockan 05.00.
Jag- SOV!!
Han- HÖHÖHÖ
Jag- SOV!!!
Han- HÖHÖHÖ
Jag- FÖRFAN!!
Han- HÖHÖHÖ
Jag- MEN SOV DIN JÄVLA IDIOT!
(Några sekunders härlig tystnad)
Han- Du.. vet du att de tillsätter det brummande ljudet i de nya kylskåpen..?

När min klocka ringde på morgonen var han iallafall halvklok och märkte hur mycket jag hatade honom och sa Du jag kanske ska gå.. och jag sa Ja det tycker jag att du ska och sa åt honom att jag skulle skjutsa honom och han sa Nej det behövs inte medan jag klädde på mig ytterkläderna och drog en mössa över mina sneda sovfrilla och sa Jo det behövs visst jag blir av med dig snabbast på det viset och han skrattade men slutade snabbt då han märkte att jag var seriös. Körde snabbt till stationen och när jag stannade och manade honom att gå sa han Är det så illa alltså? och jag log och sa Ja. Hejdå! och så gick han ur bilen och jag andades ut och åkte hem, kände mig inte ens Lite elak och bara älskade hur tyst det var hela lördagen.