Date #3

Alex ringde idag när jag satt i skolan med gruppen och jag gjorde en numera standardAlexmanöver och screenade honom. Snyggkillen i min grupp skrattade åt mig och sa Men Emma jag har ju kunnat svara och sagt Men du killen, tagga ner lite va.. sluta ring Emma, jag är med henne nu och jag blev lite dreamy över tanken att jag och snyggkillen skulle hångla, vara par och vara lyckliga så jag svarade väl något smart i stil med Du och jag.. ehehe.. ihop.. eeh.. ja det hade du kunnat sagt.. hihi.. hångla! Alex den smarta killen som han är fattar inte varför jag inte svarar och skickar ett Hej ska vi ses ikväll?-sms. Jag får en långsam stroke av att han inte förstår, och svarade "Hej. Nej." som han kontrade med genom att attackringa. You know, the usual.

Annars så har jag muttrat lite lätt idag över att det inte var new guy som smsade istället för Alex, för att bestämma datetid. Killars och tjejers tidsuppfattning är som bevisats rätt olika, och precis när jag ska muttra med Amelie om saken så hoppar han upp på msn för att fråga när vi ska ses. Fan alltså. Han är bra. Nu ska jag noja över kläder, det är en svår balansgång att vara nonchalant snygg.

Och imorgon kommer Stockholmskillen hem från utlandet och jag skrattar åt att han sa Men du.. ehm.. det här kommer väl låta fånigt, men det vore jättetrist om du hann glömma mig tills jag kommer hem och jag sa Men tok då, det kommer jag inte att göra men här sitter jag fem dagar senare och har varit på tre dejtar med samma kille och är lite smittenkitten. Såhär går det om man lämnar mig i fem dagar, uppenbarligen.