Helt jävla värdelös

Pappa ringer och är ekonomiskt glad (skatteglad+husförsäljningsglad) och tjoar om att han i nya lägenheten inte kommer ha något lån alls. Bara lön, inga lån! skrattar han och jag säger ett tappert Vad skönt för er! och han säger att vi kanske kan hitta på något och jag säger att det vore kul, men tänker att det går ju inte för just nu är jag bara glad över att pop köpte mjölk när han var här som blev kvar vilket är bra eftersom jag nog inte har råd att köpa en ny. Sen lägger vi på och jag går och hämtar posten och öppnar lönespecifikation och elräkning och sätter mig mitt på hallgolvet och gråter och tänker att jag aldrig någonsin varit såhär fattig och utan mål. Går ut för att få lite luft och går med huvudet ned mot backen med händerna i jackfickorna och snyftar som en liten borttappad tjej. Tänker att det är så jävla deppigt över att bli glad över en kvarlämnad mjölkförpackning. Oroar mig så mycket så jag får lika ont i huvudet idag som jag hade igår och jag tar pyttesteg hem för att det gör så ont. Känner mig helt jävla värdelös.