Hur man beter sig cp, del 2/3

Självklart svarar jag inte på smset, men eftersom Alex saknar både självdistans och sunt förnuft hindrar ju detta såklart honom inte från att morgonen efter smsa vill du gå på bio ikväll? och jag blir arg och svarar det vill jag inte alls. får uppenbarligen skylla mig själv som trodde att det numera gick att vara hövliga när vi råkade springa på varandra eftersom vi jobbar så sjukt nära varandra och att det skulle vara allt. tyckte bara det kändes ok att kunna vara artiga, trots allt. my bad, liksom.


Han svarar: jag tycker hövligt är bra och jag är glad att vi är on speaking terms igen. jag ville bara känna av läget och allvarligare är det inte. jag vet inte ens om du har någon nu. blev så väldigt varm i hela kroppen när jag träffade dig. jag tycker, och kommer alltid att tycka, att du är extremt attraktiv och det kommer alltid att vara så att jag minns oss med ett leende. men jag har min tjej i stockholm och i höst ska vi åka utomlands. inga hard feelings för min framfusighet hoppas jag. du är en supertjej.


men jo, seriöst. den bästa 'nä det här är bara för fel'-delen är yet to come.