Den här veckan har verkligen inte varit nån bebis-dans på rosor. Tydligen är det nåt utvecklingssprång som spökar (i appen står "crying more often, longer and harder" som vanligaste tecknet, pepp!) och hjälp vilket humör han haft. Skrik i vild panik och allmänt jäkla missnöje eftermiddag och kväll. För första gången kan jag inte muta honom med amning. För att toppa detta körde jag själv till Uppsala och var där i två dagar, det var... "utmanande". Igår skrek han så mycket i två timmar så att jag också började gråta och sa förlåt för att jag inte kunde hjälpa honom. När Jens kom hem satt både jag och Jack i sovrummet och tjöt. Måste nog inse att bebisar inte alltid är logiska och att de ibland skriker bara för att. Men felsökarpersonen man är blir ju gaaaaalen.
Bra i allt detta: han har sovit sjukt bra på nätterna (MEGA-OJINX) och har ändå varit på fint humör morgon och förmiddag. Och det går ändå att distrahera honom ibland så han kommer av sig. Sen kommer han ofta på att han var ju AAAARG och så fortsätter det hehe.
Nu jobbar Jens idag och sen är vi långlediga ihop. Fy fan vad jag längtar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar