Emma Esteban: Jack åtta månader

Innan Jack kom tänkte jag mycket på när kärleken till barnet kommer, för jag kände det inte under graviditeten. Det var för abstrakt. Jag kunde känna nyfikenhet och spänning, men det stannade där. Oroade mig mycket för hur jag och Jens skulle förändras, och lovade dyrt och heligt att Jens allt skulle vara min nummer ett även sen (hehehehehhe).

När vi låg på förlossningen, några timmar efter att Jack kommit, så gav mig Jens ett armband med en bricka där datumet då vi sågs första gången var ingraverat. Jag kommer ihåg att jag då blev så glad att han valt vårt datum och t ex inte BF.

Man kan lägga till fler brickor sen, sa han. Jag tror jag fnyste. Pöh! Ville jag väl inte! Vårt datum räckte väl! (Hehehhehehe)

IALLAFALL. Har legat hela natta och googlat efter hur jag beställer den där himla extrabrickan för herreguud så jag vill ha den. Nu är det helt otänkbart att vara utan extrabrickan. Min lilla kille. Min bästa av alla brickor. Och när jag ändå är i farten kan jag väl tatuera in hans namn, brodera nån namntavla och köpa meterlånga banderoller med hans namn på. SKOJA. Eller?

Idag är du åtta månader, mitt hjärtas fröjd. Vi är i Berlin och du sover i en resesäng och jag äter chips. Det här är din första utlandsresa och den hade inte kunnat gå bättre.

Förra helgen var din mormor barnvakt (för tredje gången) med nattning och ni hade det jättefint och du somnade för natten sittandes i hennes knä framför tvn. Vi tror hon ljuger för det har aldrig hänt oss. Antingen ska du matas eller gungas till sömn. Och hör sen!

Du älskar hundar. Herregud så du älskar hundar. Vänder och vrider och ålar runt så du kan se minsta lilla skymt av en hund. En dag satt vi i parken då en tant+valp kom förbi. Du och valpen hade SÅ kul. Hunden skuttade och slickade dig på armarna och du tjöt av skratt och sprattlade med benen. Jag och tanten ba *hjärteögon*.

Andra saker du älskar: din gåstol. Så ohotad etta. När vi kom hem efter att ha varit borta i fyra dagar blev du helt gaalen när du såg gåstolen, sen körde du runt i den i 48 timmar. Typ. Så kändes det. Du älskar också att bada, öppna vår garderobsdörr och peta på toapapprerna, vinka, äta, gunga.

Du har ätit isglass, melon, jordgubbe och kanelbullefyllning. Det sista var ju inte direkt med flit men guud så snabbt du kryper nu. SWOSH! sa det så satt du där med kanelfyllning i mungipan och såg nöjd ut. Så stolt att du fattade att det är fyllningen som är the shit. Du har börja dela med dig av det plockiga som du äter, det är fint. Håller gärna fram en majskrok och bjussar.

Du tycker din vagn är svintråkig. Usch vad trist den är! Gnällfest hela tiden. Att ta sig några längre sträckor med dig i vagn är omöjligt utan att tappa förståndet. Ibland får jag helt enkelt hitta "alternativa färdmedel".