Helgen vecka 51

En gång i månaden lyllar vår avdelning till det och startar dagen med lyxig långfrulle. Denna gång på Mellqvist i Vasastan. Sedan försvann resten av dagen på 1 sek. En typiskt sista dagen innan ledighet-dag som bestod av småfix, mailrensning och en fejd två kollegor emellan som slutade i att kollega nr 2's skrivbord blev Biebrad å det grövsta medan han var på möte. Jag sitter bredvid honom och spelade med när övrigt företagsfolk kom förbi. This guy alltså, nu har han tagit det liite för långt. 

På lördagen skulle vi flyga till min killes familj i Helsingborg och jag startade dagen med att försova mig å det grövsta men blixtstartade och hann på 40 min ta mig från sängen till incheckat bagage på Arlanda. Rekord!

I Helsingborg väntade de här knasbollarna och jag hann på en ynka dag uppnå julefrid. Också det nån form av rekord för denna hattiga skilsmässounge. Här hände det. I soffan med fantastiskt sällskap, en asbra bok och must och vin och mat på bordet. 

Igår anlände min killes syster som är världsbäst och dagen såg ut såhär: mysfrukost, stros på stan, mat, dryck, läsa bok, fotboll, mat, dryck, mat, mat, mat, kortspel. Är så lyllig som har denna extrafamilj. 

Helgen vecka 50

Jobbet har minst sagt varit hektiskt hela hösten med lansering på lansering på lansering, men äntligen har det lugnat sig. Istället för att vara den som hetsmoffar i sig fredagsfikat och lika snabbt är tillbaka vid skrivbordet så vare lugna gatan i fredags. Slängde upp fötterna på en stol och åt rulltårta hade härliga tider. 

Lördagen var perfekt. Hade pyjamas och raggsockor på mig långt in på eftermiddagen. Slog in paket, fixade och grejade, såg på Arsenal som fick stora storstryket men var vid gott mod eftersom det vankades DEJT! Jag hade köpt biljetter till Håkan Hellström och bjussade med mig min kille. Lockade håret. Målade läppstift. Tog på mig kjol men ångrade mig och tog svarta jeans. 

Så här skoj hade vi det på Hovet. Nä skoja vi hade jättebra! Håkan var det första jag och min kille bondade över när vi var sprillans nya 2008. Det här visade sig bli min bästa konsert någonsin, alla kategorier. Oklart varför, för jag har sett Håkan förut men jag gissar på en kombination av allmänt fint humör, ett explosivt och dansant Hovet, en skev och skör fantastisk Håkan. Flera gånger började jag grina. Så emotionell tjej. Är ett steg kvar till seglarkostymen.

Framför oss stod några som skulle kunna varit Rasmus & Benjamin från Torka aldrig tårar utan handskar. Och när Håkan sjöng "Och när jag ser på dig är det knappt jag minns ett enda öknamn de kallade mig" och då bröt den ena killen ihop och så kramades de hela låten. Och bakom stod jag i min imaginära seglarkostym och snyftade extra mycket. 

Konfettiregn avslutade en fin kväll. 

Söndagen har hittills spenderats med att trängas på stan. Min erfarenhet trogen hade jag med mig lite att äta så att det inte skulle bli någon CHOCKATTACK på stan för att "någons" blodsocker dippade. Mest otippad syn på stan: "sällskapsspelet" bajsboule. Asså jag vetnte jag. Jag vill inte spela. 

Nu ska jag gå och laga middag och dricka must i vinglas. Hejsvej!

Helgen vecka 49

Så himla inspirerad av Jenny som helgsammanfattar. Så här kommer den. Min första. Och förlåt på förhand om inlägget är fult, det är mitt första blogginlägg från mobilen. Sanning! Iallafall. När är egentligen bättre att börja sammanfatta än efter en helgresa? 

Helgen i vecka... 49? 49.

Helgen spenderades i London, en födelsedagspresent från min kille aka bortskämmaren. Vår vana trogen så drog en storm in och härjade på resedagen. Denna gång var det Sven som levde jävel så flyg ställdes in och snöplogar på startbanor gick sönder. Men vi kom iväg! 

Rött rött och mera rött. Sabla Sven. 

I London var det vår. Vi hade vinterkläder på oss och britterna hade shorts. Men de har de ju å andra sidan alltid. Vi bodde i Shoreditch, värsta mysstället med små butiker, pubar och restos. 

Här möter financial-husen Shoreditch. Heja Shoreditch! Där mötte vi inte skyldig (wii) och åt lunch och drack vin som om det var vilken lördag som helst. Sen gick vi till Spitalfields market som var jättetrist. Typiskt. 

På söndagen skulle vi på match och jag blev gråtig utanför stadion för finheten. Sån känsla att varje helg i flera flera år sett sitt lag på TV och sen helt plötsligt är man där. Jag är en sån snyftare. Matchen slutade 1-1. Vi fick måljubla, resultatet var rättvist, jag var glad. 

Här har ni en tjej i ny klänning som knyckt en kopp kaffe från hotellreston. Mm kaffe. Mm ny klänning. 

På måndagen skulle vi åka hem och det var trist och skönt på samma gång sådär som det kan va. 

Bäst med resan: såg Arsenal, det var vår, träffade inte skyldig, sov supergott i hotellsäng, drack mycket vin, att jag och min kille låg och fånade oss i sängen på söndagkvällen. Ni vet sådär när någon sagt något fånigt och man bara fnissar och fånar sig och fnissar lite mer. Typ så.

Hej då London och vecka 49!