Förra veckan var vi hemma i Uppsala och hängde med kompisar och familj, men var mest på min farmors gamla lantställe där vi hade det såhär gött:
Inatt höll vår lilla krabat mig vaken typ hela natten. Från en dag till en annan så känns han så himla mycket mer. Tidigare var det mer precisa pet här och precisa pet där, nu känner jag istället hur hela han liksom möblerar om och boxas och gympar. Och det är väl inte så konstigt, han väger strax över kilot och är 34 cm lång.
Vi börjar köpa små plagg till honom. Fått låna babyskydd, babynest och skötbord. Har varit och provrullat barnvagnar. Budar på ett klädskåp som ska stå i hans rum.
HERREGUD VI SKA FÅ BARN.
(Är det bara jag som är trög eller fattar man detta vid nån tidpunkt?)
4 kommentarer:
Åh igenkänningen! På allt. Tror jag började fatta ungefär där du är nu, det där böket som gjorde det omöjligt att inte känna att det faktiskt ÄR en bebis. (Fast på nåt plan fattar man inte förrän den kommer).
PS jag vill också köpa klädskåp! Just nu har vi skötbord + cykel (ibland två) + skrivbord med symaskin i Nils rum. Inte tokcharmigt.
Haha precis så är det för oss också! Det rummet är liksom vårt extraförrås. Kolla på bukowski market, de hade en hel del fina klädskåp i olika mått! :)
FÖRRÅD
Skicka en kommentar