Är så lyllig är så lyllig är så lyllig. Så himla tacksam för att jag:
Fortfarande sover bra. (Visst, med 1-2 kisspauser men ändå?)
Inte har så ont i kroppen trots denna massiva förändring som kroppen går igenom. Kan fortfarande promenixa till jobbet utan problem.
Vi har varit på del 2 i föräldrautbildningen, som handlade om det nyfödda barnet. Vårt fokus är ju typ enbart på förlossningen, så att sitta där och snacka nyfödda barn var något helt nytt och spännande. Dock handlade 90% av tiden om amning vilket kändes en aning mycket. Jag vill testa amma, men vill ogärna känna mig som en matmaskin och om det är möjligt vill jag gärna dela på barnmatandet med min kille. Den som lever får väl se antar jag. Hur har ni tänkt och gjort?
Jag har 11 dagar kvar på jobbet och det känns uteslutande vemodigt, men jag hoppas det ändras när det närmar sig ännu mer. Jag definierar mig så mycket med mitt jobb-jag så att tappa den delen och att dessutom gå in i en helt ny värld känns dubbelt läskigt.
Annars då?
Har varit väldigt ovetandes om sammandragningar fram tills denna vecka. Tidigare har det spänt i magen ibland när jag traskat på för snabbt, men nu i veckan hade jag nån odefinierbar värk i magen som höll i sig rätt länge. Som ett stort magknip över hela magen.
Är otroligt trött vid lunchtid på jobbet. Räknar ned timmarna tills jag får gå hem och ta en middagslur i soffan, vilket jag gjort typ hela veckan. Mmm tupplur.
Har blivit svullen om händer och fötter, mestadels kvällstid men skorna klämmer åt lite extra hela dagarna.
Tacohej vecka 36! Du var som alla andra veckor väldigt snäll mot mig! Idag har jag gått 90% av graviditeten. Imorgon är det vecka 37. Bara 28 dagar kvar!!
4 kommentarer:
Med Fimpen ammade jag och min man körde flaska (av flera anledningar, bla att han också skulle få närhet samt att jag ju var helt utslagen i början). Skulle säga att vi körde 80 % amning, 20 % flaska. Från början.
Med Pampas har vi kört enbart flaska och matat hälften var skulle jag misstänka. Vill du ha flask-tips så hojta!
Gud har ju missat detta inlägg! Jag kände som du inför amning, och jublade inte det minsta den första tiden. Tänkte att jag skulle ge det en månad. Och sen blev det en månad till och en månad till och ja, så fortsatte det. Jag älskade aldrig amning, tyckte inte att vi hade en härlig stund osv. osv. (och min unge verkade inte tycka det heller). MEN, jag tyckte typ inte att det var jobbigt heller. Just i början var det det, men sen blev det liksom väldigt neutralt. Vår unge tillmatades med flaska i början eftersom han var så tunn och min mjölk ej tycktes rinna till, men det slutade vi med rätt snart. Ammade aldrig på stan, inte min grej. Men hemma gick fint. Nu käkar han mat och har gjort ett tag, så vi har liksom helt skippat flaskgrejen. Ingen ersättning eller välling. Så många sätt det finns att göra detta på! Huvudsaken är att ungen blir mätt, så tänker jag.
Om OMG vecka 38 nu?!! SÅ JÄVLA NÄRA!!!! <3
Å tänkte ju kommentera på detta men orkade inte från mobilen, och så föll det bort. I alla fall. Jag tänkte typ som du angående amning. "Vill gärna amma förutsatt att det funkar, men vill också prova flaska för att A ska kunna mata" osv. Trodde verkligen att det skulle vara jobbigt och svårt att amma i början som många säger, men för oss blev det inte alls så. Det var lite tricksigt på ena bröstet i något dygn, men efter det funkade det skitbra och har gjort ever since. Inga onda bröstvårtor, ingen mjölkstockning, ingenting. Bara SÅ sjukt smidigt. Har aldrig behövt fundera över hur mycket han ätit, hur ofta eller liknande, han har fått äta när han varit hungrig helt enkelt, gått upp i vikt enligt kurvorna och det har varit världens enklaste grej. Det har ju krävt NOLL jobb verkligen. Så skönt. (Nu när Nils börjar äta vanlig mat också blir jag helt stressad över att behöva "hålla koll". Med amningen visste vi liksom att han fick i sig det han behövde både i mängd och i näring.)
Vi hade som sagt också tänkt prova flaska ganska tidigt men sen blev det bara inte så eftersom det flöt på smidigt ändå. (Och Axel har fått supermycket närhet med Nils ändå, förstås).
Herregud vad långt jag råkade skriva.. Tror som Sara skrev att det finns tusen olika sätt att göra detta på, det enda rätta är det som funkar bra för varje person/familj. DET är det bästa sättet. Amning, flaska, blandning av båda, ersättning eller whatever: det som funkar bra är bra. Ville mest bara skriva om hur det varit för oss för att visa att det KAN funka bra med amning också, jag trodde faktiskt tidigare att det var supersmärtsamt för alla eftersom det var det enda jag hade hört innan Nils föddes...
Skicka en kommentar