30 april 2015

Hur känns det?

Jag vaknar 04.32 av att nån dum duva kuttrar utanför fönstret. Vänder och vrider mig, tänker att jag är pigg, dricker lite vatten, lägger mig på mage och trycker huvudet rakt in i kudden.

Och jag vet inte om det är att kroppen trycks ihop lite mer när jag ligger på mage, men när jag ligger där och andas i kudden så händer det något. Längst ner i magen känns det som att någon vrider på sig, eller precis som jag håller på att ändra position. Det är inte en tydlig känsla, det känns inte alls som ett fladder eller fjärilar som de flesta verkar beskriva känslan. 

Det är mer som en dov känsla av att något förflyttas inuti mig. Jag tänker att jag ska hålla handen mot för att känna men törs inte, det känns för overkligt att ta in att det här "något" som förflyttas inuti mig är vårt lilla lilla mini-barn på 200 gram och 20 utsträckta centimeter (tunnis!). 

Kanske var det något annat, vem tusan vet. Inte jag iallafall.

Hallå lilla putet! Var det du som möblerade om inatt?

2 kommentarer:

Johanna sa...

Ååh ja den känslan alltså! Så overklig och fantastisk.

Josefine sa...

<3 så himla fint att läsa!